Kyrkan med många öden

Hidinge gamla kyrka anses vara från 1100-talet och har genomgått många öden. I mitten av förra seklet ansåg man att den var för liten och byggde en ny kyrka vid Skärmartorp och den gamla kyrkan fick förfalla.

I mitten av 1800-talet var den både fruktade och älskade prosten Morenius själasörjare i Hidinge. Han ville att minst en person från varje gård skulle gå i kyrkan varje söndag. Församlingsborna lydde honom och därför var det alltid så mycket folk att man fick stå i mittgången. Patron Hinnersson som ägde Skärmartorps gård skänkte mark till en ny kyrka och den stod klar för invigning 1869.

När församlingen hade fått en ny kyrka, lämnades den gamla åt sitt öde. Kyrkstämman beslöt att den skulle rivas. Grosshandlare Flodin vid Hidinge kvarn lovade att göra det gratis, om han fick använda stenen vid uppförandet av ett mejeri i Hidingebro. Klockaren fick göra auktion på inventarierna. Man sålde allt: bänkar, altare, predikstol och krucifix. En person från Tysslinge köpte krucifixet med Frälsarens bild. När han körde hem med det på sin vagn, sa man: "Nu åker Frälsaren från Hidinge". Jakob Larse i Hidinge och Karl Ekbom i Ekeberg gick till prosten Morenius och erbjöd sig att köpa kyrkan för 200 riksdaler, för att den skulle få stå kvar. På så sätt räddades en ovärderlig kyrklig klenod åt

kommande släkten. Kyrkan blev nu bönhus i 25 års tid. Här predikade bland många andra den kände Olof Gabriel Hedengren, "Patron på Riseberga". När missionsvännerna sedan fick ett riktigt bönhus uppe i Lanna, blev kyrkan för en tid nykterhetslokal. Åren 1905-1921 var kyrkan hölada åt klockaren. Under den tiden blev den också ett kärt tillhåll för luffare och landsvägsriddare. Under hela den tiden gjorde man ingenting åt kyrkan, utan den fick stå och förfalla.

Första räddningsinsatsen gjordes 1924 då Länsmuseet bekostade de mest nödvändiga reparationerna. 1935 bildades sedan Stiftelsen som övertog vården och underhållet och 1937 restaurerade man kyrkan för 13.000 kronor. Man återköpte nu också det som gick att spåra av de gamla inventarierna. Kvar från medeltiden är dopfunten, järndörren till sakristian och den med konstsmide beslagna ekdörren i södra väggen. 1958 rerstaurerade man exteriören och en piporgel installerades. Under 1960-talet uppfördes klockstapeln framför västerporten. En större klocka som nu hänger i denna stapel, togs i bruk den 21 februari 1971. Medel till den insamlades i bygden.

Sommartid används den gamla kyrkan regelbundet för gudstjänster. Det är också populärt att vigas i den lilla kyrkan, som en gång var hölada åt klockaren.

Se även Hidinge nya kyrka